Luzernerstøver Foto: Harehunden

Schweizerstøver  Foto: Harehunden

STANDARD FÖR SCHWEIZISKA STÖVARE                    Kilde: Svenska Støvarklubben

FCI 59 (Fastställd 11/5 1993, SKK 16/2 1994) Ursprungsland/Hemland: Schweiz
Användningsområde. Jakthund, som skalldrivande jagar hare, rådjur och räv och vid tillfälle även vildsvin. Den jagar självständigt, spårar upp och driver med stor säkerhet även i svår terräng. Svensk kommentar: I svenska marker används de schweiziska stövarna endast till jakt efter hare och räv. Stövare skall vara rådjursrena (RR) i Sverige.FCI-klassifikation: Grupp 6 Sektion 1.2 Fyra varianter a Berner, b Jura, c Luzerner, d Schwyzer, med arbetsprov.
Bakgrund/Ändamål. De schweiziska stövarna är av mycket gammalt ursprung. Belägg för deras förekomst i Schweiz under romartiden finns från mosaik funnen i Anenche. På denna framställs koppelhundar, vilka överensstämmer med varianter av de schweiziska stövarna. På 1400-talet uppmärksammades de av italienarna och på 1700-talet av fransmännen för sin utomordentliga lämplighet för jakt på hare. Den ursprungliga aveln har säkerligen influerats av franska stövare, som införts till Schweiz av legosoldater. År 1832 publicerades en standard för var och en av de dåvarande schweiziska stövarvarianterna. År 1909 såg man över dessa standarder och konstaterade att thurgauer laufhund försvunnit helt. År 1933 fastställdes en enhetlig standard för alla de fyra varianterna av schweiziska stövare. Den ursprungliga varianten sv jura typ st hubert finns idag inte längre. Helhetsintryck. De schweiziska stövarna skall vara av medelstorlek. Kroppsbyggnaden skall ge intryck av kraft och uthållighet. Huvudet skall vara torrt med lång nos och långa öron., vilket förlänar hunden tecken på ädelhet.
Viktiga måttförhållanden. Kroppslängd : mankhöjd = ca 1,15 : 1. Mankhöjd : bröstdjup = ca 2 : 1. Nosrygglängd : skall : längd = ca 1 : 1. Uppförande och karaktär. De schweiziska stövarna skall vara livfulla och passionerade jakthundar, känsliga, följsamma och trogna. Huvud
Skallparti: Skallpartiet skall vara torrt, långt smalt och ädelt med lätt avrundad skalle och med synlig nackknöl. Skallens och nosryggens plan skall vara lätt divergerande. Stop: Måttligt markerat. Ansikte Nostryffel: Nostryffelns skall vara svart och väl utvecklad med vida näsborrar. Nosparti: Nospartiets längd skall överensstämma med skallens. Det skall vara ädelt och smalt, varken kantigt eller spetsigt. Nosryggen skall vara rak eller lätt välvd. Läppar: Läpparna skall vara måttligt utvecklade. Överläppen skall precis täcka underläppen med lätt markerade munvinklar.Käkar/tänder: Käkarna skall vara kraftiga. Saxbett, som skall vara kraftigt och fulltaligt. Tänderna skall vara lodrätt ansatta i käken. Tångbett är tillåtet. Avsaknad av en eller två premolarer (P1 eller P2) är tillåtet. Molar 3 (M3) lämnas utan avseende. Kinder: Kinderna skall vara torra. Okbågarna får inte vara framträdande. Ögon: Ögonen skall vara mörkt eller ljust bruna, i harmoni med pälsfärgen. De skall vara svagt ovala, medelstora och med ett milt uttryck. Ögonlockskanterna skall vara väl pigmenterade och ligga väl an mot ögat. Öron: Öronen skall vara ansatta under ögonlinjen på skallens bakre del, aldrig på dess bredaste del. De skall minst nå nosspetsen. Öronbrosket vid ansättningen får inte vara utstående. Öronen skall vara smala, veckiga, inrullade i framkanten och ha avrundade spetsar. De skall vara smidiga och fint behårade. Hals. Halsen skall vara lång, elegant och muskulös med löst halsskinn dock utan nämnvärd dröglapp. Kropp. Rygglinje: Hals, rygg, kors och svans skall bilda en harmonisk och ädel rygglinje. Manke: Manken skall vara antydd, halsansättningen fri och elegant. Rygg: Ryggen skall vara fast och plan. Ländparti: Ländpartiet skall vara muskulöst och böjligt. Kors: Korset skall vara långt. Det skall utgöra en mjukt sluttande, harmonisk fortsättning på rygglinjen. Det får inte vara högre än manken. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara långsträckt, mer djup än bred, väl välvd och nå åtminstone till armbågsspetsen. Revbenen skall vara lätt välvda. Underlinje: Buken skall vara lätt uppdragen och med utfyllda flanker. Svans: Svansen skall vara elegant, ansatt i korsets förlängning. Den skall vara av medellängd och avsmalnade mot spetsen, vilken har en svag böjning uppåt. I vila och i långsamt tempo bärs den ofta hängande och utan större svansrörelse. När hunden är uppmärksam och i verksamhet bärs den över rygglinjen, dock aldrig krökt eller ringlad över ryggen. Svansen skall vara väl hårbetäckt utan att vara borstig. Extremiteter. Helhetsintryck: Frambenen skall ha kraftig och stram muskulatur men får inte ge ett tungt intryck. Sedda framifrån skall de vara parallella, från sidan rakställda, med medelkraftig benstomme och rakt framåtriktade tassar. Skulderblad: Skulderbladen skall vara långa och snedställda och ligga väl an mot bröstkorgen. Idealvinkeln för skulderblad - överarm: ca 100 grader. Överarm: Överarmen skall vara något längre än skulderbladet, snedställd, tättåtliggande mot bröstet och med stram muskulatur. Armbåge: Armbågen skall ligga an normalt mot bröstkorgen. Underarmen: Underarmen skall vara rak, stark och torr. Handlove: Handloven skall vara kraftig och bred. Mellanhand: Mellanhanden skall vara ganska kort; sedd framifrån i lodrät linje med underarmen; sedd från sidan lätt vinklad. Tassar: Framtassarna skall ha en avrundad form med slutna tår. Trampdynorna skall vara grova och hårda. Klorna skall vara kraftiga och i färg överensstämma med pälsfärgen. Bakställ. Helhetsintryck: bakbenen skall ha kraftig muskulatur och harmoniera med frambenen. Bakbenen skall sedda bakifrån vara raka och parallella. Lår: Låren skall vara långa och snedställda, med kraftiga men strama muskler. Vinkeln höft - lår ca 110 grader. Knäled: knäleden får varken vara vriden utåt eller inåt. Vinkeln: ca 120 grader. Underben: Underbenet skall vara relativt långt med strama senor och muskler väl synliga under huden. Mellanfot: Mellanfoten skall vara tämligen kort, rakt och parallellt ställd, utan sporrar. Hasvinkel: ca 130 grader. Tassar: Baktassarna skall ha en avrundad form med slutna tår. Trampdynorna skall vara grova och hårda. Klorna skall vara kraftiga och i färg överensstämma med pälsfärgen. Rörelser. Rörelserna skall vara flytande, regelbundna och parallella, harmoniska och vägvinnande med bra påskjut från bakbenen. Manken rör sig lugnt och jämnt fram och tillbaka. Ryggen förblir plan och huvud och hals pendlar en aning. Hud. Huden skall vara fin, smidig och väl åtliggande. Hudpigmenteringen skiljer sig mellan de fyra varianterna. a) Berner:Svart hud under den svarta pälsen och lätt marmorerad i svart och vitt under den vita pälsen. b) Jura: svart hud under den svarta pälsen och ljusare under den tanfärgade. c) Luzerner: svart hud under den svarta pälsen och ljusare under den blåspräckliga. d) Schwyzer: mörkgrå hud under den rödgula pälsen och marmorerad i svart och vitt under den vita pälsen. Päls. Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort, slät, tät, mycket fin på huvudet och öronen. Färg: Berner: vit med svarta fläckar eller med svart sadel, blekare eller intensivare tanfärg över ögonen, på kinderna, på insidan av öronen och runt anus. Ibland är bottenfärgen svagt spräcklig. Jura: Tanfärgad med svart mantel eller svart med tanfärg över ögonen, på kinderna, runt anus och på extremiteterna. Ibland förekommer en liten vit bröstfläck, som kan vara spräcklig. Luzerner: Ger ett «blått» intryck genom en blandning av svarta och vita pälshår, mycket kraftigt spräcklig, med svarta fläckar eller med svart sadel; blekare eller intensivare tanfärg över ögonen, på kinderna, på bröstet, runt anus och på extremiteterna; svart mantel är tillåten. Schwyzer: vit med gulröda fläckar eller sadel, ofta med gulröda stänk; gulröd mantel är tillåten. Storlek/vikt. Mankhöjd: Hanhund: 49 - 59 cm. Tik: 47 - 57 cm. Fel. Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - Oädelt, klumpigt helhetsintryck, klent utvecklad kroppsbyggnad. - Avvikande proportioner mellan kroppslängd, mankhöjd och bröstdjup - För bred, för välvd eller för plan skalle - För kort eller långt, för kantigt eller spetsigt nosparti - Avsaknad av fler än två tänder (P1 eller P2) - Konkav nosrygg - För markerat stop - Tjocka läppar - Ljusa eller stickiga ögon eller ögonlock, som inte är åtliggande - För korta öron eller platt åtliggande öron eller för tjocka eller för högt ansatta öron - För kort hals - För mycket halsskinn - Bröstkorg som är otillräckligt djup, för flat eller tunnformig - Svankrygg eller karprygg - För brant eller för kort kors - Uppdragen buk, insjunkna flanker - Extemiteter som är för klena eller dåligt ställda - För branta skuldror, för kort överarm - Mellanhand som trampar igenom - Otillräcklig bakbensvinkling och kohasighet - Sporrar på bakbenen - Dåligt ansatt svans, för högt buren, ringlad eller för böjd svans; för grov eller borstig päls - Fel färg eller tecken Berner: - För många svarta stänk - Tanfärg på öronens utsida Jura: - Enfärgad, utpräglat vit eller spräcklig fläck på bröstet Luzerner: - Avsaknad av «blå»-spräcklighet, tanfärg på öronens utsida Schwyzer: - För mycket stänk eller enfärgad - Antydan till ängslighet eller aggressivitet.